♥ Ingen rubrik
Nu är jag hemma efter en hård och jobbig dag. Har stött på bara otrevliga människor hela dagen vilket gjorde mig lättirriterad. Men nu är man hemma och kan bara vila ifred. NU har man ingen mobil igen så jag känner mig helt deppig, kan ju inte ens kolla klockan, kan inte fixa sms-biljett och inte heller messa klasskamrater för att ta reda på var vi ska ha lektion. Och det är tack vare min dumhet... Skulle jag ha varit mer försiktig och inte låtit andra ens titta på min telefon skulle den vara med mig nu :¨( Ni som läst min blogg den tiden när jag väntade på min Arc S minns säkert hur lycklig jag var då :') Nu har jag varit olycklig ganska länge.
Såklart är det inte mobilberoende-tillståndet, utan det är mitt tillstånd som hela tiden ställer frågan:"Varför jag? Hur kunde det hända?"
På sista tiden så skriver jag mycket om min syn och då kan jag ju passa på att berätta också att mobilen är en väldigt personlig grej för mig som är grovt synskadad. Man måste vänja ögonen vid texten, formatet, färgerna.. Därför är jag helt utmattad i ögonen av allt som de får gå igenom. Så om ni känner någon synskadad och vill den väl: Gör inget dumt med dens telefon!
Nu är man klar med detta inlägg, så jag tackar för mig och återkommer lite senare! ;)
